Sommarkänslorna är på topp och härliga morgonpromenader är en höjdpunkt. Vi har inte hunnit utforska så mycket av Chang Mai än, eller rättare sagt Chang Mai utanför Old Town, eftersom vi har haft så mycket att göra med plugget. Nu är analysen som sagt inlämnad fast eftersom hemtentan startat blir det inte mycket lugn och ro för det.

Igårkväll blev vi däremot bjudna på en sen middag av managern på vårt guesthouse plus ägaren. Vi satt i trädgården och vår manager berättade mycket om sin familj, livet i Thailand och även om hennes brors militärtjänstgöring. Det jag reagerade starkast över var att trots att han tvingades delta i kriget i södra Thailand tvingas de thailänska soldaterna att betala sina egna kroppsskydd (50 000 baht). Hennes bror som inte längre vill tjänstgöra där tvingas nu betala en summa varje månad för att inte krigsplaceras. (Uppenbarligen inoficiella uppgifter). Hon berättade även hur hon tillsammans med syskonen och familjen bestämt att:

"My brother has to sacrifice his life to take care of our family. Is better for me and my sister to work. Girl can take any job, like cleaning toilets or whatever it does not matter. As long as we can send money home we are happy."

Detta sa hon utan bitterhet överhuvudtaget. Hon berättade hur dåligt hon tycker det är med människor som hela tiden strävar efter mer och mer pengar och inte är lyckliga i nuet.